Jag läste precis en artikel där man intervjuade regissören Hannes Holm angående att hans film ”Sune i Grekland – all inclusive” blev en tittarsuccé på bio trots att recensionerna inte blev speciellt bra. Han tycker bland annat att avståndet mellan vad vanligt folk tycker jämfört med vad recensenter ger för betyg är för stort. ”Här ränner filmjournalister och kritiker omkring och ylar om förnyelse medan de själva är så konserverade att en mumie skulle framstå som färsk tomat på torget.” En kul formulering, för övrigt.
– Det är tråkigt att recensenterna inte kan skriva roligt och fyndigt även om breda filmer, just nu är de sömniga. I slutändan tror jag att det skulle få vanligt folk att gå och se mer bättre film.
– Jag tycker att kritikerna är blinda framför bioduken, deras 3D-glasögon har kloggat igen.
Någonstans kan han nog ha en poäng, men jag tycker att det är två saker man behöver tänka för att få lite perspektiv på det hela.
- Att jämföra ett subjektivt betyg i en recension med objektiva besökarsiffror är lite som att jämföra äpplen och köttbullar: det blir snedvridet.
- Sune-filmen är främst tänkt att ses av en yngre målgrupp, vilket betyder att en betydande del av besökarna är föräldrar, barnvakter eller andra vuxna som följer med för att barnen ska få se filmen. Så hur många av besökarna i de objektiva besökarsiffrorna tyckte att filmen var bra?
Så är Sune-filmen populär? Tydligen, om man ska se till hur många som har sett den och mängden pengar den har dragit in. Är den bra? Det kan vi bara få reda på om vi frågar dem som har sett den. För bra och populär behöver inte vara samma sak. Om det fanns statistik på ämnet skulle jag anta att Sean Banan är mer populär en Mozart hos en majoritet av svenska befolkningen. Betyder det per automatik att Sean Banan är bättre än Mozart? Nej. Det behöver inte ens betyda att Sean Banan är bra över huvud taget, men han är fortfarande populär.
Popularitet går att mäta med objektiva siffror. Tyckande däremot kan aldrig vara objektivt. Jag kan förstå Holm irritation, men om han läser intäktsredovisningen i stället för recensioner slipper han vara irriterad. Jag undrar vilket han föredrar att skapat – en film med jättehöga betyg som tolv personer ser på bio (varav tio är inbjudna recensenter), eller en betygsmässigt trivial film som fler än 330000 personer ser på bio och tjänar några hinkar pengar.