Det finns få saker som jag går igång på så kraftfullt som särskrivningar och felaktigt använda ”de/dem”. Det stor skillnad på ”en brun hårig sjuk sköterska” och ”en brunhårig sjuksköterska”. Fast det är nästan värre när okunniga skribenter ska försöka låta mer bildade än de är genom att trassla till det med ”de/dem” i en mening. ”Dem ska inte ta beslut utan att fråga oss först”, ”Dem kommer så småningom” eller ”Vilka är dem?” är så vanliga att man mår illa av det.
Det heter förståss ”De ska inte ta beslut utan att fråga oss först”, ”De kommer så småningom” samt ”Vilka är de?” och inget annat. Förvirringen uppstod faktiskt inte förrän ordet ”dom” började tillåtas i skrift. Fram tills dess förekom felskrivningar med de/dem väldigt sällan.
När slutade den siste grammatikmagistern kan man fråga sig. Det måste ha varit för flera år sedan av allt att döma.