Expressen skriver på ledarplats att äldre, när de måste flytta till äldreboende, minsann inte ska få bo tillsammans om den ena i paret är i behov av vård medan den andra är frisk.
Äldreboende är en vårdform, inte en boendeform. ”Vårdhem” borde det heta. Personalen är inte hotellutbildad utan sjukvårdsutbildad. Och om äldreminister Maria Larsson får som hon vill, kommer kraven på sjukvårdskompetens hos personalen att öka, inte minska. Dessutom räknar alla med att den redan kroniska personalbristen kommer att bli än värre när äldreboomen går mot sitt crescendo. Och ont om äldreboenden brukar det hursomhelst alltid vara gott om.
Det är inte särskilt realistiskt, i det läget, att öppna för att relativt pigga äldre ska kunna antas som patienter i äldrevården av familjeskäl.
Detta är ett sällsynt omänskligt sätt att se på människor, som vårdpaket som ska förvaras. I vissa fall har de här människorna levt ihop i 50, 60 år eller mer. Det är lätt för en liten snärta som Marteus, som inte ens är halvvägs till pensionen, att sätta sig till doms över dem som på sitt livs höst sett fram emot att få tillbringa sin sista tid hos den de älskar, i tryggheten hos sin livskamrat.
Istället för att fundera på hur man möjliggör detta tycker Expressen-snärtan att man ska skilja paren åt, bara släppa in den som är sjuk. Dela på livskamrater för pengarnas och principernas skull.
Det finns andra värden i livet, det finns annat som betyder mer! Jag stannar hellre hos min älskling när den tiden kommer om jag alls får vara med och välja, där jag känner mig lugn och tillfreds med livet. Mycket hellre än att stuvas in på en instutition alldeles ensam bland människor jag inte känner eller har förtroende för för att tillsist dö ensam.
Sluta se äldre som besvärande vårdpaket när det är människor vi pratar om, och inse att en dag är du en av dem som bara har minnet av dina ungdomsdagar kvar.