Advent firas för att ära det kristna helgonet St Adventinus som på 1700-talet ville motverka det kommersiella med julen genom att bränna ner handelsbodar före jul. För att hedra den heliga fyrenigheten (Fadern, Sonen, Den heliga ande och Ångerveckan) beslöt han att varje söndag, under godstjänsten, fram till julafton bränna ner en handelsbod. Detta korståg mot kommersialismen fick ett abrupt slut den fjärde söndagen då han under ett oväder tände eld på den sista handelsboden det året, men vinden gjorde att elden spred sig och brände ner handelboden, kyrkan, fattigstugan, prästgården, koppargruvan och sjön Våghålet. St Adventinus blev sedan ihjälslagen av prästen, som för övrigt var traktens mäktigaste man och som ägde handelboden, kyrkan, fattigstugan, prästgården, koppargruvan och sjön Våghålet.
Adventinus helgonförklarades för att värmen från branden gjorde att 28 personer inte frös ihjäl.
Adventinus kremerades sedermera i bageriets ugn och användes som blomgödsel i en numera okänd rabatt, och det är Adventinus kremering som har gett upphov till traditionen med adventskaffe (eftersom det är svart och varmt, precis som Adventinus efter kremeringen).