Jag läste att Karin Ahlborg inte har något emot att använda färdigmat på middagsbordet, och hon verkar till och med tycka det är okej att prioritera bort grundläggande matlagningskunskaper till förmån för… ja vad vet jag, lite stilla navelluddspill i TV:soffan gloendes på Desperate Housewives eller nått?
Allt måste inte vara så förbaskat krångligt, och man kan faktiskt se till att göra matlagningen smidig om man har lite framförhållning och planerar lite. Dessutom blir det mycket billigare, inte att förakta i kristider. Nyckelordet heter storkok. Köttgrytor, chili con carne, köttfärssåser och soppor går alldeles utmärkt att göra i storkok och frysa in i lagom portionsförpackningar. Be familjen assistera, det är inte bara ens uppgift. Alla som ska äta kan gott hjälpa till. Köttbullar rullas med fördel av alla som vill smaka, gör en rejäl sats på några kilo köttfärs på en gång och frys in till framtiden.
Det är inte kvantfysik, det är matlagning. Med bara lite framförhållning och planering kommer man väldigt långt. Men det krävs också att kvinnorna slutar hantera köket som sina privata domäner, sluta köra ut männen från köket och sluta vara så förbannat nedlåtande. Några av världens bästa kockar är män, så släpp in karlarna i köket och be dem hjälpa till istället för att skaka på huvudet åt era män. Det är roligare, nyttigare och billigare.
Dessutom urlakas inte svensk matlagningskultur, barnen lär sig vad hemlagat egentligen ska smaka och alla Karin Ahlborgs runt om i Sverige får stå där med sina fiberfattiga, översaltade och vitaminlösa färdigrätter och skämmas.