Det är ett klassiskt bakverk, semlan. Det har flera namn och har funnits i varierande former i hundratals år, en envis myt är att kung Adolf Fredrik skulle ha ätit ihjäl sig på bakverket efter att ha intagit en stadig måltid. Skalden Johan Gabriel Oxelstierna tyckte fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord” och än idag berättas det som en sanning, trots att kungen egentligen avled till följd av ett slaganfall.
Hetväggen serverades varm i mjölk och namnet hetvägg kommer från tyskans heisse wecken som betyder ”varma kilar”. Bullen som värmdes i mjölk var ofta väldigt torr, och eftersom man klämde ner så många som möjligt i kastrullen blev bullarna lite trekantiga i formen, därav namnet. Påfundet att servera den fylld med mandelmassa är i sammanhanget ganska ny, det var nämligen inte förrän på 1800-talet som de första beskrivningarna av mandelmassefyllda bullar dyker upp. Även grädde är en modern anpassning av bakverket, grädden introdcerades inte förrän under 1930-talet.
Ordet semla kommer från latinets semila som betyder vitt mjöl och vissa gör gällande att semlor, eller en variant av det delikata bakverket, bakats redan i rommarriket och att traditionen levt kvar i Europa även under kristnandet. Inför fastan som började på askonsdagen (dvs dagen efter fettisdagen) uppmanades kyrkans män att äta ordentligt, och trots att Sverige inte har varit katolskt sedan reformationen har alltså vissa traditioner levt kvar. Om du vill veta mer om semlans historia och baka antingen den klassiska varianten eller en av dess moderna avkoppningar, kan du läsa mer i Mia Öhrns bok Semlan. Glöm inte att köpa med dig ett par semlor hem samtidigt.