Inget nytt i det, i och för sig, men för tillfället finns de en person som jag tycker extra synd om: Josh Hamilton, basebollspelare i Texas Rangers. Och vad har han råkat ut för nu då?
Det började i matchen mellan Oakland Athletics och Texas Rangers, när Oakland råkar slå ett misslyckat slag som plockades upp av Hamilton, som sedan kastade upp den mot den entusiastiska publiken på läktaren. En man i publiken sträcker sig så långt för att nå bollen att han välter över räcket framför ögonen på sin son, faller sex meter och träffar betongen med huvudet först. Han avlider strax efteråt på sjukhus.
– När det hände trodde jag inte att det var sant, säger Hamilton som berättar att han fortfarande hör skriket från den lille sonen som skriker efter sin far. Det är det jag minns starkast. Det är definitivt i mitt huvud och hjärta hela tiden, jag kan inte sluta att be för dem.
Redan här är det många personliga tragedier, inte minst för sonen. Så varför är det synd om Hamilton? Han beslutade sig för att inte följa tränarens råd och ta en dag ledigt, utan han ville bearbeta händelsen genom att gå ut på planen igen redan i nästa match dagen efter. Och i den matchen, mot samma lag, var olyckan framme igen. Hamilton får ett snedslag som träffar en ung supporter i ansiktet som började blöda ymnigt. Även om det gick bättre med offret i publiken den här gången så har det varit ett känslomässigt dygn för Hamilton som just har kommit tillbaka till basebollen från en svår tid med alkohol- och drogmissbruk.
– Man ber och inser att det inte är något man kan ändra på nu. Det är något jag måste leva med men jag kommer inte att falla tillbaka till där jag var förut.
Givetvis kan inte Hamilton lastas för någon av olyckorna, men jag förstår om han inte mår så bra just nu.