Det händer ganska ofta att jag stöter på inlägg som skrivits av upprörda individer. De är arga, kränkta och tycker att något är fel. Det är väldigt vanligt att tangentbordskrigarna skriver först och tänker sedan om de tänker alls, och de blir fruktansvärt upprörda och ännu mer kränkta om man skulle råka påpeka det.
Men, och det här är ett stort men, har man fel hjälper det inte att skrika högre. Något blir inte en sanning för att man upprepar det tillräckligt ofta.
Det är här någonstans som vuxna människor går igenom argumenten, ett och ett tills man når konsensus. Inga nya argument tillförs diskussionen förrän det föregående avhandlats klart. Påhittade resonemang och bevis hör lekskolan till. Många stannade i lekskolan.
Men det som får mig att tvivla på mänsklighetens framtid mer än vanligt är de debattinlägg som fullkomligt osar ”jag har inte läst artikeln, alternativt inte förstått vad jag läst”. Det kan vara ett inlägg som kritiserar artikelförfattaren för att ha gjort påståenden som inte gjorts eller ha en annan ståndpunkt än den som vi andra kunnat läsa oss till i artikeln. Inte sällan rör det debattartiklar där en skribent framför sin åsikt i ämnet. Det är svårt att på ett trovärdigt sätt kritisera en skribent för att ha fel åsikt, faktiskt. Diskussioner som har sin grund i subjektivitet, som åsikter är, kan vara givande men det finns inget som säger att det ena är mer rätt än det andra. Du gillar chilipeppar men din åsiktsmotståndare avskyr det? Ni har faktiskt båda rätt till er åsikt.
Det är precis lika svår att debattera politik och religion, eftersom det även här handlar mycket om subjektiva åsikter. Till viss del finns det fakta att luta sig emot, men i slutänden avgörs dina beslut om vad du stödjer i debatten av just subjektivitet. Återigen har alla samma rätt till sin åsikt.
Det är egentligen bara när man diskuterar vetenskap där det finns faktiska data och belägg som åsiktsfriheten vacklar. Om du väljer en ståndpunkt bör du kunna argumentera för den vetenskapligt och belägga din åsikt med bevis. Det är, och detta borde alla begripa, den som framför ett påstående som ska bevisa det.
Jag tycker det är lämpligt att avsluta med följande artikel till de läskunniga som dessutom behärskar det obskyra språket engelska: No, you’re not entitled to your opinion.